Åkte söderut i morse, och sikten och vägföret sådär..

Men gick bra och klockan 11 var det dags för lunch.

Sen på hemvägen så svängde jag förbi ranchen för att kika lite, mamma var inte direkt insnöad.

Sen hemma så hann jag få min stora parkering skottad också precis innan klockan blev 16.

Sen tog jag det lugnt..
Bäste Micke. Tänk om alla hade en så omtänksam son eller annan anhörig. Vilken lycka i dessa hårda tider. Ulla.