Nästan direkt efter klockan 16 satte jag kurs mot ranchen med mitt lastade släp. Hade ju halva släpet med löv och andra halvan med grenar/ris.
Slängde riset ”på brasan” vi har där men lär ju dröja lite innan man törs elda. Lövet hamnade i en slänt intill vägen upp..
Sen för att inte köra ”tomvagnen” hem så lastade jag de ställningsdelar som låg fria för att ta dessa till systersonen som behöver lite mer ställning för täcka runt hela huset och för komma åt hängrännan m.m. där på 5 meters höjd.

Men, det ska hämtas mer.. Men först måste dessa delar plockas ner. Har nog stått uppe i minst 15 år nedanför/bakom lagårn.
Men blev lite mycket rört idag med mitt onda knä, men var lite bättre i morse så det var bara köra på!

Hann dit på ranchen lite tidigare också, vid 13-tiden då jag kom söderifrån och hade handlat lite matvaror till mamma. Sen hade syrran varit dit strax innan jag dök upp vid halv 5 så hon hade verkligen haft besök idag.
Hon börjar tycka det är lite småtråkigt med denna självvalda karantän och främst saknar hon handla mat. Att köpa just dessa bananer eller denna brödbit, och inte bara få de levererade..
Men hon gör en utflykt en gång i veckan. Tar bilen till dottern och de äter lunch, går nån promenad osv. Även genom halvtomma gator i centrala stan. Men saknar ju att inte få gå in på affärerna.